Rörelseutveckling i skolan

Rörelseutveckling i skolan
Inledning.
Larmrapporter kommer lite då och då om att barnen idag rör sig alltför lite och att skolbarn blir allt fetare. Den fria leken sker alltmer sällan och det blir fler barn som får psykosociala diagnoser.
Min erfarenhet efter snart 40 års rörelsepedagogiska studier och erfarenheter har lett fram till att jag har tagit fram en pedagogisk metod för att förbättra barns studieresultat, hälsa och välbefinnande.
Med detta dokument vill jag göra en kort sammanfattning av hur detta skulle kunna ske ske.
Barnets uppväxt

Uppväxtens tre delar
De första sju åren som egentligen hör till familjen eller som i vår tid är en blandning av uppfostran i hemmet och på förskola.
Den andra delen som är grundskoleåldern som också är skolåldern före puberteten och då hamnar jag runt 13-14 års-åldern. Den tredje är efterpuberteten och vi kan väl kalla den gymnasietiden även om den omfattar tid både före och efter gymnasiet.
Under den första tiden gäller det framför allt att ge barnen trygghet och att ge dem en grundläggande rytm genom en strukturerad dag där dagarna i stort sett ser likadana ut förutom helgerna som kan ha en avvikelse med familjeutflykt eller andra trevliga saker. Vad gäller det rytmiska så kan det vara lekar av olika slag som klapplekar och början på rephoppning, bollövningar där man lär sig styra sina händer så att man kan gripa, släppa och kasta en liten boll på ett riktigt sätt. Man kan säga att barnen ska lära sig att ta tag i sin kropp genom lek.
I skolåldern kommer sedan en ny sida in och det är att ta tag i tiden och med det menar jag att det nu är dags att självständigt komma i tid till skolan och att passa tider i skolan och i andra aktiviteter. För att få hjälp med detta gäller att skolan erbjuder bra rytmer genom en välplanerad läroplan som hjälper barnen att få en gemensam rytm men även en god egen rytm både som helhet och i olika delar.
Under Efterpuberteten gäller sedan att komma mer in på det individuella och det tankemässiga utan att för den skull tappa rytmen i skola och vardag.


Läroplan
Nu vill jag komma mer in på det jag vill kalla läroplan i rörelse vilken jag anser bör ligga till grund för alla skolor.
Det första jag då vill påpeka är att under hela skoltiden bör barnen och ungdomarna ha en timmes rytmisk eller konstnärlig undervisning varje dag. Jag anser att det inte får bli så att det hantverksmässiga får ta den tiden utan att det får läggas till. För att det skall vara möjligt måste rörelserna förmedlas av klasslärare och senare av ämneslärare under lektionstid där man gör kortare avbrott för dessa rörelseövningar.
Under klasserna 1-3 bör man lära sig att göra rytmer som koordinerar armar och ben och att man får en grundläggande kunskap om att lära sig komma i rätt tid och att hoppa i en jämn takt genom att
använda långhopprep. Dessutom kan man använda jongleringsbollar för att med deras hjälp kunna lära sig att gripa, släppa och att kasta både till sig själv och till andra. Man lär sig helt enkelt att kommunicera.
När vi sedan kommer till klasserna 4-7 så kommer vi in mera på att bli mer individuella och då kommer man in på starkare kroppsövningar men där man också måste ta mer hänsyn till samspel. Kroppen måste bli som ett instrument som kan samspela med andra. Det betyder att den individuella skickligheten måste tränas genom att rörelseövningarna görs mer i kanon och genom att olika övningar görs samtidigt. Det kan liknas vid en orkester där de olika instrumenten har olika stämmor eller vi kan likna det vid en cirkusföreställning.
Den tredje perioden kan med fördel användas till att utöva olika sorters sporter eller sång, teater och dans eftersom i den åldern all grundutbildning inom rytm och rörelse skall vara avklarad. Eleverna ska t.ex. Nu kunna jonglera med tre bollar och de ska kunna hoppa i ett dubbelhopprep, de ska kunna hantera både stora basketbollar och mindre handbollar och de ska känna till grundläggande regler i sporter, de ska kunna simma och de ska kunna dansa och sjunga.
Sammanfattning För att skolan ska kunna implementera denna metod behövs det en handledning och en viss övning under en tid. Jag skulle vilja ha kontakt med några skolor för att kunna forska vidare i denna min plan om en förnyelse av skolan som en plats för barnens rörelseutveckling.
En omständighet som gör att jag tror att min metod är så viktig att föra fram är också att genom att se på hur barn rör sig kan man enligt mig mycket lätt avläsa barnens både fysiska och mentala hälsa. Man kan samla barnen som grupp vilket jag anser är en av skolans allra viktigaste uppgifter i de tidigaste skolåren.
Med vänlig hälsning
Göran Petersson