Dagbok Görans Bgblogg 20200319

Dagbok Görans Bgblogg

20200319

Nya tankar hur projektet ska komma ut i skolorna

När jag nu skrivit lite om mitt projekt som jag kallar Projekt Alfon så vill jag de närmaste dagarna försöka titta lite på mitt arbete om Bothmergymnastik som jag gjorde 2011.

Här kommer dock lite tankar om projektets utveckling.

När jag igår under en promenad träffade på en bekant från Waldorfskolan kom vi att tala lite om dagens skolbarn och förstås då också om barn som inte går i skolan. Jag har varit assistent åt barn som haft olika svårigheter att fungera tillsammans med andra i klassen på lite olika skolor. Det som jag då fått möjlighet att göra tillsammans med dessa barn och ungdomar är att jag kunnat ta dem bort från klassen och tagit ut dem i skogen på äventyr och dessutom har jag kunnat arbeta lite med rythmer och med jonglerbollar. Arbetet med rythmer har i dessa fall visat sig vara mycket svårt men genom att jag gjort lite då och då så har det trots allt blivit en del. Äventyrsbiten har alltid varit den del av min s.k. undervisning som jag tycker har gjort störst nytta för dessa människor. En intressant iakttagelse när jag tänker på dessa nu vuxna människor är att det tycks ha gått ganska bra för dem alla även om ingen av dem gjort någon stjärnkarriär vad jag vet.

Jag fick nu på morgonen en ide om att jag ska försöka att ta med någon eller några i mitt projekt som medhjälpare eftersom jag vet att en del inte har några jobb och inte ens är så aktivt arbetssökande.

Dessutom kan jag nu tänka mig att i Kvarsebo ta emot någon eller några elever som inte går så mycket i skolan. Jag har ju både pedagogisk erfarenhet och kunskaper inte bara i vanliga skolämnen utan även i grunden hur en dator fungerar eftersom jag på 1960-70 talet arbetade med datorer från grunden till stora projekt.

Jag har läst lite de senaste dagarna i ett litet häfte med föredrag av Rudolf Steiner från 1922.

Föredragen handlar om pedagogiska frågor i skolåldern och jag brukar inte citera olika personer men nu gör jag ett undantag även om citatet blir lite långt.

                      ”Framför allt får man inte tillåta att det finns sovande,medsovande elever i klassen. När jag säger medsovande elever, menar jag sådana som bara till hälften eller tre fjärdedelar eller till och med bara en fjärdedel deltar med hela sin person i arbetet under lektionen. Det kan inträffa, att läraren ständigt visar upp samma begåvningar, de brukar ju kallas så, vilket inte alltid är riktigt, medan resten av klassen sitter och dåsar. I så fall är lektionen levande för ett par elever, medan resten utgör statister. Detta måste absolut undvikas. Givetvis beror statistrollen, liksom pratet i klassen på andra faktorer. ......................  Detta bör absolut undvikas, eftersom vi gör de mera snabbtänkta och pratsjuka eleverna en stor tjänst om vi lyckas få de elever som tänker en smula långsamt eller inte utan vidare öppnar munnen, att vara med i arbetet och att yttra sig. Det är absolut nödvändigt att vi gör så här, även om det är obekvämt. Vi kommer då att känna, att vi visserligen under en tid inte har kommit så långt som vi skulle ha gjort om vi lämnat statisterna åt sitt öde, men på sikt kommer resultatet att bli ett annat. På sikt kommer det nämligen att visa sig att vi framför allt har verkat oerhört starkt på det som barnet behållit i minnet i och med att vi inte har tillåtit några statister”.

Med tanke på det vill jag bara säga att när jag träffar vissa av mina gamla skolelever så händer det titt som tätt att någon drar fram en gammal rytm som de fick av mig för trettio eller förtio år sedan.

Med mitt projekt vill jag nu ge skolbarnen en möjlighet att få vara med i skolarbetet utan att sova under lektionerna. Det är hjärtats och lungornas rythm tillsammans med den upprätta ställningen som håller oss levande och vakna.