Exempel på utbildningens innehåll 1991-2002

Utbildningens innehåll när den var heltidsutbildning

Den nya utbildningen genom BMI kommer att ha ett liknande innehåll men den kommer att innehålla mer av terapeutisk inriktning och den har inte möjlighet att ha så mycket sport och friluftsliv som heltidsutbildningen.

Utbildningens innehåll:
Gymnastik och idrott:
Bothmergymnastik.
Redskap.
Lekar och bollspel. Lekens betydelse.
Folkdans. Cirkusskola.
Grekisk femkamp, friidrott.
Trampettcertifikat

Friluftsliv:
Vandring i skog och fjäll med lägerkunskap och respekt för naturen.
Orientering med karta och kompass. Vägledarskap.
Paddling i sjö och och i forsande vatten. Kanotlivräddning.
Segling med navigation och sjömanskap.
Simning och vattenlek. Livräddning.
Skridskoåkning; lek, bandy, konståkning och långfärdskridskoåkning med iskunskap, plurrnings- och räddningsövningar.
Skidåkning; lek, längd, utför och tur, fjällkunskap, lavinkunskap, snöbivackering och kamraträddning. Utrustning.
Friluftsdagar. Hjärt-Lung Räddningcertifikat.

Teori:
Människokunskap, den antroposofiska människosynen;
Antropologi, embryologi, anatomi, fysiologi, sinneslära. Utvecklingspsykologi, läkepedagogik, rörelsestudium.
Profylax, skador, Pedagogik, metodik, didaktik, näringslära.
Projektiv geometri, arkitektur, astronomi. Kulturhistoria.
Lektionsgestaltning. Kollegiegestaltning.

Konstnärligt:
Eurytmi, talövningar, dramaövningar.
Sång, modellering, målning, teckning.
Skotillverkning.
Festgestaltning och gymnastikuppvisningar.

Resor och utflykter:
2 tredagars skogsvandringar med övernattning i vindskydd och tält.
1v. fjällvandring med tält. 4 Paddlingsutflykter med övernattningar i vindskydd och matlagning över öppen eld. (En av utflykterna med ansvar för klass 6, Ellen Keysskolan). 3 Seglingsutflykter med övernattningar i vindskydd och under bar himmel.
1v. skidåkning i skogsterräng. 3 veckoturer till vinterfjäll. Långfärdskridskoåkning. Bergsklättring.
1v. Gymnastikuppvisningsresa till olika waldorfskolor.

Hospitation: HT 1995 1v. R. Steinerskolan Norrköping.
Praktik: VT 1996 2v. R. Steinerskolan i Göteborg.
HT 1996 2v. Martinaskolan i Gbg. VT 1997 2v. Vidarskolan DK.

HT 1997 6v. Saltå arbetsskola. Novalis och Solbergahemmet.
VT 1998 3v. Saltå arbetsskola. Novalis och Solbergahemmet.

Eget årsarbete om Bothmergymnastik:"Bothmergymnastik som terapi"

Eget konstnärligt praktiskt arbete: Keramik.

Barnets uppväxt i Bothmergymnastikens ljus

Rörelsens betydelse för det uppväxande barnet

Vårt ljus

Vår djupaste rädsla år inte att vi är otillräckliga
Vår djupaste rädsla är att vi är omåttligt kraftfulla
Det är vårt ljus, inte vårt mörker som skrämmer oss mest
Vi frågar oss själva: hur skulle jag kunna vara genial, underbar, begåvad, fantastisk?
Men varför skulle du inte kunna vara det!
Du är ett guds barn !
Att du låtsas vara liten hjälper inte världen
Det finns inget upplyst i att krympa för att andra människor ska känna sig osäkra i din närhet
Vi är alla avsedda att lysa som alla världens barn gör
Vi föddes för att manifestera Guds härlighet inom oss
Det finns en i var och en !
Och då vi låter vårt eget ljus lysa, ger vi medvetet andra människor tillåtelse att göra samma sak
När vi är befriade från vår egen rädsla, befriar vi automatiskt andra

De första barnaåren
Den första tiden efter födelsen är barnen helt beroende av en vuxen person ( det är oftast mamman som tar på sig det ansvaret). Barnet lär sig ganska snart att se sig om i världen. Rörelserna som funnits i moderlivet övergår snart i rörelser som har med barnets större rörelseutrymme att göra. Man kan säga att det fysiska utrymmet blir större samtidigt som klimatet blir något helt annat. I moderlivet lever barnet i en vätska, vi kan säga i vatten (fostervattnet), även om det inte är det. När barnet föds måste det byta klimat och kommer i fortsättningen att leva på torra land och andas luft med sina lungor.
Denna omställning är naturligtvis något mycket stort även om vi normalt tar det helt naturligt. I det här skedet är inte människan särskilt olik de s.k. högre djuren men ganska snart visar utvecklingen stora skillnader.
Alla djur har här en mycket snabbare utveckling än vad människan har. Djuren måste i de flesta fall lära sig gå och söka sin föda redan efter några månader.
Barnet börjar först fokusera sin blick och röra sig efter föremål efter några månader när också barnet orkar lyfta sitt huvud. Först vid ettårsåldern börjar barnet gå och i tvåårsåldern börjar barnet prata . Barnet har då hela tiden sett ”mamma och pappa” omkring sig och hört en mycket stor mängd ljud.
Någonstans mellan två och treårsåldern händer oftast något mycket betydelsefullt i barnets utveckling nämligen det att barnet börjar säga jag om sig själv. Det steget är något som inte djuren tar och det är samtidigt något som klart visar på handikapp i barnets utveckling om det här steget inte kommer i någorlunda rätt tid.
Som denna inledning visar och än tydligare kommer att visa så är vårt språk mycket sammanbundet med olika fysiska rörelser som t.ex. att ta steg i utvecklingen, barnets utveckling går framåt o.s.v.
I samband med att barnet börjar säga jag om sig själv börjar det också visa en egen vilja och ett eget tänkande börjar. Barnet börjar få grepp om olika saker i sin omgivning, det börjar skapa begrepp som t.ex. lampa, stol bord och liknande men även djur som katt, hund eller häst o.s.v. Samtidigt som det här sker rör sig barnen väldigt mycket och det härmar då de vuxnas beteende, ljud och rörelser. Därför är det av stor betydelse för barnen att de har någon riktig människa att härma. Man brukar säga att det är viktigt för barn att de blir sedda och det är helt riktigt men man får inte glömma att det är än viktigare att barnen kan se andra människor som utför mänskliga uppgifter. Med mänskliga uppgifter menar jag här meningsfullt arbete och lek. Allt utfört med glädje och intresse för andra människor. Det är bara människan som kan skratta och gråta, det är bara människan som kan glädjas åt andras framsteg och det är bara människan som kan dela andras sorg.
Man kan säga att människans utveckling går genom njutning och lidande eller kanske glädje och sorg.
Hela tiden upp till skolåldern arbetar barnen med sin egen utveckling utifrån sina speciella förutsättningar och man kan se att de allra flesta barn med stor glädja skaffar sig en mängd kunskap om sin kropp och själ.
För att en kunskap skall bli bestående och medveten behövs det dock ett visst motstånd från omgivningen, barnet måste lära sig vad som är rätt och vad som är fel. Det är i det sammanhanget viktigt att motståndet kommer in på rätt sätt och att det sker på ett icke kränkande sätt för barnet.
Om barn får leva i en miljö som är anpassad efter deras behov kommer nästan alla att ta till sig den kunskap och rörelseförmåga som behövs för att kunna gå i skola Lek och arbete är för barn i den här åldern i stort sett samma sak och därför kan man nog också säga att för barnens del är välden hel.

Grundskoleåren
När barnet börjar skolan tar barnet åter ett stort steg i sin utveckling. För en generation sedan var förstås det steget betydligt större än det är nu, men även för dagens barn är det med en viss högtid och kanske bävan som barnet börjar i första klass i skolan.
Nu gäller det inte längre bara lek utan nu skall barnen lära sig begripa hur saker och ting fungerar på riktigt. Jag tror i alla fall att de flesta barn fortfarande har den uppfattningen att det är vad skolan innebär. Frågan är då om skolan kan motsvara deras förväntningar. Min uppfattning är att det har blivit mycket svårare att tillfredsställa barnens behov i detta hänseende. Orsakerna tror jag är flera, bl.a. har barnen redan en mycket stor kontaktyta mot omvärlden genom dagis, lekis och bilåkande och dessutom har vi olika virtuella (sken) världar som TV, bio, dataspel, mobiltelefoner och hela internet med chat o.dyl.
För att barnen i skolan nu skall kunna begripa det de hör och ser på ett bra sätt är det viktigt att de kan gripa saker med sina händer och att de både kan ge och ta saker. De behöver kunna röra vid saker och varandra för att kunna bli berörda. Det sägs att kunskap ger makt och det ligger mycket i det, men en sak som inte kommer fram i det sammanhanget är att det inte sägs något om vilken kunskap som är viktig. Är det t.ex. lika viktigt att lära sig allt om en snigels liv från födelse till död som det är att veta hur man uppför sig i klassrummet för att man skall kunna lära sig den grundläggande matematiken.
När nu barnen kommer till skolan är det därför viktigt att de som arbetar i skolan har en klar uppfattning om vad man vill uppnå med sin undervisning. Har de det? Jag har nog den uppfattningen att det är lite si och så med vilka mål som eftersträvas. Vad har då allt det här med rörelse att göra? Jo, för att kunna begripa något är det viktigt att kunna gripa efter saker, ta för sig av det som erbjuds. För att kunna uppnå något måste det finnas något att nå upp till. Om jag vill komma till ett mål måste jag gå i en speciell riktning jag måste hunna uppskatta hur långt väg det är att gå. Om jag dessutom vill uppnå målet efter en viss tid måste jag dessutom anpassa min hastighet efter vilka krafter jag har eller vilken hjälp jag kan få på vägen.
De synpunkter som jag här framfört tycks mig självklara men tyvärr tycks de saknas i olika debattforum. Det kan väl aldrig vara så att man inte vill se. För att kunna förstå olika synpunkter måste man ju kunna se sig omkring.
Vad jag vill säga är alltså att vi måste öppna våra sinnen för vad rörelse kan betyda.
Jag vill nu peka på några olika rörelser och hur de kan stärka barnen i skolan.

Jag tänker beskriva lite av den gamla grekiska femkampens inverkan på människan.
Först kommer då löpningen och som är en direkt utveckling av att gå.
Man talar ofta om att det är viktigt att följa den röda tråden. Tanken löper ifrån mig, skynda långsamt, en bit i taget o.s.v. Vi ser då att löpningen och dess olika varianter har med tänkandet att göra och att det är viktigt med koncentrationen så att man inte irrar omkring hur som helst. I löpning ingår ju att löpa långt och att löpa snabbt men dessutom ingår även stafett där det verkligen gäller att ta en bit i taget.
Den andra grenen är hopp.
I hopp är det viktigt att kunna lämna marken vid ett alldeles speciellt tillfälle. Jag måste gripa tag i mig själv och sätta in min kraft på ett nytt sätt vid exakt rätt tillfälle. Det betyder också att jag övar mig att bedöma var svårigheterna finns och att övervinna dem på enklast möjliga sätt. Vi får inte glömma att hinderlöpning är en löpning med inbakade hopp. En utmärkt träning av löpning med hopp är för övrigt löpning i skog och orientering.
Den tredje grenen var brottning.
Det kan tyckas att brottning inte hör ihop med de övriga grenarna men vi försöker titta lite på vad det innebär att brottas. Man säger ju att man brottas med problem av olika slag. Då försöker man ju komma förbi problemen på något sätt, man bänder och vrider på problemen. I skolans värld är det ju mycket att kämpa med. I den fysiska brottningen möter man motstånd som kan anpassas efter behov. Man försöker att få sin motståndare ur balans samtidigt som man själv står på benen. Man övar sitt mod genom att utmana någon som tycks ha större krafter än man själv. Samtidigt som man övar sin yttre balans övar man också den inre genom att man har regler för brottningen som inte får överskridas även om man blir provocerad. Olika typer av balansövningar är också viktigt. Utmaningen att gå på en bom högt ovanför golvet är mycket stärkande både för balansen och viljelivet.
Fjärde grenen är diskus.
För att en diskus skall flyga fint och komma långt behövs en fin avvägning mellan balans och kraft tillsammans med smidighet och exakthet i genomförandet.
Jag tar upp något som inte tillhör mig, jag ger det rotation och fart och lämnar det ifrån mig.
För första gången i femkampen har jag något som är utanför mig själv som jag liksom lämnar ut utan att ha kontroll över föremålet. Man kan säga att jag plötsligt ser att jag har en stor omvärld som jag kan röra mig i.
Till sist kommer spjutet.
I spjutkastet gäller det att ha en tydlig riktning för att nå ett bestämt mål som ligger i framför mig.
Jag har även här ett redskap till min hjälp, men vi kan se att det har en helt annan form än diskusen.
Här är allt riktat framåt-bakåt med en spets fram. Spjutet var ju tidigare ett jaktredskap och då var det naturligtvis viktigt att träffa målet. När vi nu kastar spjut är det alltså viktigt att sätta upp ett bestämt mål och med en fin avvägning av kraft och teknik komma så nära detta som möjligt. För att få kraft till spjutkastet måste jag hämta den bakom mig, man kan säga att jag går bakåt för att komma framåt. Man kan också säga att jag måste bearbeta min egen historia för att komma vidare i livet. Tiden har blivit en viktig aspekt.

För att komplettera dessa övningar eller kanske sammanfatta dem kan man peka på lagspel som t.ex. basketspel.
Där finns alla dessa fem övningsområden på ett mycket tydligt sätt. Jag löper över hela planen men inte hur som helst. Varje spelare har sina speciella uppgifter och dessutom en viss frihet att gå sina egna vägar. Jag hoppar i de flesta kamper om bollen och när jag skall göra poäng. Jag försöker ständigt få mina motståndare ur balans genom olika finter och knep inom givna gränser. Jag har hela planen som område för mina passningar och jag sätter upp målet att träffa rätt i korgen när jag i rätt ögonblick avlossar mitt skott.

Jag vill nu förklara lite hur jag tycker att man kan arbeta med de ovan nämnda delarna i skolan under grundskoleåren (7-14 år).
Under de första åren bör man anknyta löpningen nästan helt till olika lekar (t.ex. olika kullekar och tafatt). När barnen blir lite större är det viktigt inte bara att öva snabba löpningar utan även att öva sig att behärska längre distanser där det gäller att bedöma sina krafter och att hitta en egen rytm som håller till målet.

Vad gäller hopp är hopprep ett fantastiskt redskap för att skaffa barn en fin rytmkänsla, senare tar man in olika enkla längd och höjdhopp. Först i ett senare skede är barnen mogna att gå in i de mer komplicerade hoppen som riktigt höjdhopp, tresteg och stavhopp.
I brottning skulle jag vilja rekommendera att vara ute i skog och mark mycket under de första åren därför att där finns många naturliga hinder som man måste ta sig förbi. Här tycker jag inte heller att det är viktigt att försöka att få någon annan ur balans utan det gäller att genom samarbete ta sig förbi olika hinder. Låt dessutom barnen själva få sätta sin inbördes hiriarki men se till att det sker utan mobbning. Gränserna för vad som är tillåtet måste sättas av den vuxna människan.
Diskus hör egentligen till det mer vuxna barnet, men även för de första åren gäller det ju att utvidga sina gränser och att lämna över saker till varandra och till omvärlden. Alla möjliga lekar med boll är här förberedelse för det stora diskuskastet. I mellanstadiet skulle jag dessutom vilja se att den gamla slungbollen kom tillbaka in i gymnastiken igen. En helt annan rörelse som jag tycker har kvaliteter som påminner om diskuskastet är sång och tal.
På samma sätt som vad gäller för diskus kommer spjutet in. De första åren är det mer ett kollektivt arbete med att hitta målet. Även där kommer olika bollövningar in men istället för att kasta slungboll kommer då kast med liten boll och pinnar in. Man kan också med fördel prova att gå ut i skogen och tälja sig ett litet spjut. Att träffa rätt och hitta en bra bana är viktigare än att komma långt. Där kan man också knyta an till ämnet matematik som är ett ämne som kräver exakthet.
Vad gäller lagspel är förstås olika lekar viktiga i de mindre klasserna men så småningom är det viktigt med olika lagspel där läraren sätter upp lämpliga regler som inte bör vara samma som för vuxna. Det är viktigt att läraren har ett tydligt socialt mål med alla lagspel för annars förlorar de fullständigt sitt värde.

Högstadie- och gymnasietiden.
När barnen kommer till puberteten sker återigen ett stort steg i deras utveckling.
Pojkar kommer in i målbrottet och börjar så smått bygga upp en manskropp och får också skäggväxt medan flickorna utvecklar mer kvinnliga former. Både pojkar och flickor förbereds fysiskt för att kunna bli föräldrar genom sädesavgång respektive ägglossning.
Dessa övergångar i det fysiska är mycket individuellt både vad gäller tidpunkt och omfattning.
Det som sker inom varje tonåring är minst lika stor omvälvning som det är i det yttre.
Tonåringen står och balanserar mellan valet att bli vuxen och att vilja vara kvar som barn.
Det är inte utan orsak som så många problem kommer upp hos tonåringar och därför är det oerhört viktigt att skola och samhälle tar problemen på allvar. För att det skall vara möjligt att få grepp om vad det gör sig om måste framförallt skolan skaffa sig en tydligare bild av vad som sker i tonårstiden både i det fysiska och i den psykiska människan.
Jag vill här ta upp några aspekter som berör rörelserna ur den ovan nämnda aspekten, den grekiska femkampen.
Vad gäller löpningen är det viktigt att eleverna kan se på sig själva och på sina kamrater i ett seriöst övande.
Det gäller att tydligare än tidigare kunna avgöra vilken hastighet jag skall ha om jag löper 80m, 300m, 1500m eller om jag löper 5km terräng. Dessutom är det viktigt att i stafettlopp lära sig att överlämna stafettpinnen på ett så snabbt och bra sätt som möjligt. Det gäller att tänka sig för, vad klarar jag och vad måste jag förbättra.
I de hopp som kommer in här är det både precision och tekniskt kunnande som krävs. Det gäller här inte bara att försöka hoppa lite hur som helst utan att ta tag i sin egen vilja att hoppa bra. Det viktiga är inte att bli bäst utan att försöka skaffa sig så bra utgångsläge som möjligt för det vuxna livet. För de hopp som här kommer in i gymnastiken krävs också ett stort teknikarbete. Det gäller lika mycket i tresteg, höjdhopp, längdhopp som stavhopp och dessutom alla hopp inomhus som saltomortaler, plinthopp o.dyl. I alla dessa gäller det att gripa sig själv i rätt ögonblick och våga gå vidare när det känns svårt.
Vad gäller brottningen är det viktigt att pojkar och flickor lär känna varandra genom en tydlig kroppskontakt. Det visar sig då naturligtvis att pojkar i genomsnitt har blivit starkare än flickor, men också att flickor ofta rör sig både smidigare och framför allt vackrare än pojkar. Olika brottningsövningar är här bra men det är viktigt att så många övningar som möjligt sker i upprätt ställning. Det gäller nämligen att kunna stå i balans. Här har också många lagspel stor betydelse. Ruffboll med tung medicinboll är en härlig utmaning.
Diskus kan nu börja övas på ett betydligt seriösare sätt där tekniken är betydligt viktigare än kraften.
För att diskusen skall flyta ut fint från handen måste den föras med en rak arm och dessutom komma i rotation.
Riktningen blir rätt när diskusen lämnar handen vid exakt rätt tillfälle. Hela rörelsen med rotationen sker också på ett sådant sätt att man kommer från en nästan fullständigt hopkrupen ställning till en fullständigt öppenhet.
På samma sätt som tonåringen både vill krypa ihop inom sig och komma ut i hela världen.
I spjutkastet står tonåringen tydligt inför en stor uppgift. Det gäller inte bara att ta i med kraft utan det är framför allt en fråga om teknik. Kraften måste komma bakifrån och gå genom hela kroppen och via ett bestämt stöd fånga upp det motstånd som krävs för att spjutet skall komma långt. Förena forntid och framtid i nuet.

.Lagspelens speciella uppgift är förutom att skapa rörelseglädje och samhörighet framför allt att hitta samarbetsmetoder för att övervinna ett motstånd. Den individuella skickligheten sätts in på rätt plats och tonåringen måste lära sig att ta ansvar inte bara för sig själv utan också för hela laget. Dessutom är det viktigt att se på motståndaren på ett bra sätt eftersom en annan dag är det min lagkamrat.

Det finns naturligtvis många andra aspekter på vikten av rörelse i skolan och man kan naturligtvis ha andra utgångspunkter än de här redovisade men det är dock viktigt att det finns en tydlig plan för hur rörelse skall stödja barnet i skolan.
Inom Waldorfskolrörelsen finns det en del övningar som är speciellt framtagna för att hjälpa och stödja barnen i deras utveckling till vuxna ansvarstagande människor. Det är c:a. 40 olika övningar som är framtagna för att i olika åldrar hjälpa till i barnens utveckling till vuxna. De t har blivit en ny gymnastisk impuls som kallas Bothmergymnastik efter grundaren Fritz Graf von Bothmer. Bothmergymnastiken arbetar med den upprätta människan som har en fram- och baksida som är helt olika varandra och sträcker sig uppifrån och ner, en höger- och vänstersida som är ganska lika varandra men som sträcker sig bakifrån och framåt samt en sida som breder ut sig runt om oss och skiljer upp från ner. De här beskrivna planen är också de plan som man brukar se i delning av klot. Bothmerövningarna är framför alltframtagna för förpuberteten och tonårstiden för att hjälpa barnen i övergången till vuxenvärlden (10-19 års åldern).
Till waldorfskolans kursplan finns det också en speciell kursplan i gymnastik där det redovisas vilka övningar som kan anses lämpliga i de olika åldrarna. Den kursplanen kan det säkert råda olika åsikter om men bara att det finns en kursplan som tydligt följer barnets utveckling inte bara kunskapsmässigt ser jag som en viktig del i waldorfskolans framgång. Inom Waldorfskolrörelsen finns det dock många olika meningar om vad som skall prioriteras i olika ämnen och då får även där den fysiska rörelsefostran stryka på foten för andra ämnen varför mina här nämnda synpunkter ofta kommer bort.

Hej igen alla vänner!
Jag har inte varit särskilt aktiv på min blogg som ni kan se men jag kommer förhoppningsvis att skriva lite mer i fortsättningen.
Jag har nu börjat ha lite Bothmerkurser i Kvarsebo också och då har vi möjlighet att vara i Skolans lilla gymnastiksal och övernattning kan ske i Ottestugan som jag har skrivit lite om här på bloggen.
Jag har också börjat ett arbete med att skriva lite om bothmergymnastikens olika övningar och jag tar gärna emot synpunkter på allt jag kommer att publisera.
Jag hoppas som sakt att detta skall lite av en nystart för den här bloggen.
Jag skall försöka att skriva lite efter vår höstkurs som börjar nu på lördag och varar fyra dagar.
Jag kan också rekommendera tidskriften På Väg som utkommer i november. Där har vi en annons och en artikel där gymnastiklärare från waldorfskolor skrivit lite.

Läroplan för gymnastiken i waldorfskolan utarbetat på Vårdinge under åren från 1993 till2001 av framför allt Helle Helborn och Gunilla Wennerholm.

Klass 3, 9-årsåldern ”Odalbonden”

Här börjar gymnastiken i waldorfskolan. Gymnastik med betoning på lek. Oavsett vad det är man ska lära sig, om det så har med simning eller friidrott att göra, ska det läras genom lek.
Det ska lekas med inlevelse och för att få till det behövs att vi, läraren , kan måla upp lekreglerna med hjälp av fantasifulla bilder och sagor.
Lekar som ”tjuv och polis”, där man ibland får vara på de godas sida, ibland på de ondas.
Saga – och äventyrslekar.
Förvandlingslekar där man blir förtrollad och befriad.
Sång – och ringlekar med rytm och dialog.
Lekar som tar upp uryrken passar bra för att knyta an till övrig undervisning.
Hopprepsövningar med långhopprep hjälper till med rytm och taktkänsla.
Namnet på leken är viktigt eftersom barnet redan där kan få en bild av vad leken är.

I bothmergymnastikens första övning presenteras här 3:e klassens ringlek. Tillsammans bygger man här ett hus. Man springer och hoppar rytmiska galopphopp tillsammans i takt.

Vi kommer från den vida värld, vi springer och vi hoppar,
Galopp, galopp och tramp, tramp, tramp,
Galopp, galopp och tramp, tramp, tramp,
Vi springer och vi hoppar.
Här står ett hus som gjort för oss,
Det är så stort och flott
det liknar ju ett slott.
Håll fast vår ring, spänn runtomkring
Ingen i ringen ska lossa vårt band.
Låt oss gå in och se vårt hus
Om det blir bra för oss.
Med pelare höga som torn
Och fönster vida som så
Alla på tå
Stora och små
Två och två vi stå
Öppna så fönstret
Ut emot världen
högt upp mot himlen och vida omkring
Stäng så igen
Helt i ro
Se, jag och du
Du och jag
Jag och du
Söker varandra
Söker varandra
Och finner varandra
Och finner varandra
Å hej å hopp å hej å hopp
Och stopp


Redskapsgymnastik. Saga – och äventyrslandskap byggs upp där redskapen blir naturliga hinder i spännande sammanhang. Läraren tar fram bilder ur sagans eller äventyrens värld, så att själva landskapet uppmuntrar till att ta sig fram på olika sätt: springa, hoppa, balansera, krypa, rulla, stödja, svinga och klättra. Kullerbyttor kan också ingå i banan. Det viktiga är inte hur man tar sig fram, utan att man tar sig fram på sitt sätt.
Bollövningar. Bollekar där händers skicklighet förstärks är passande, individuell bollkänsla. Lekar där momenten kasta - fånga ingår på ett naturligt sätt övas i lekar som ”Hali, halå, låt bollen gå” och ”Stoppboll”.
Simning. Alla slags lekar kan användas, allt för att öva på att vänja sig vid vatten. På grunt vatten simma 25 meter bröstsim.
Friluftsliv. Ska vara en naturlig del av gymnastikundervisningen. På vintern kan lekar man tidigare kanske bara gjort på barmark eller inomhus bli en otroligt spännande upplevelse. Snö kan förändra hela lekens utseende. Skidåkning och skridsko åkning ingår.
Små vandringsutflykter tillsammans med klassläraren hör till. Promenader som exempelvis till och från simhall eller skridskobana, ligger till grund för att senare vidareutvecklas till orienteringsperioder och längre vandringar på fjället.

Nyckelord: Värme – Entusiasm – Fantasi - Lekande lätt – Glädje.


Klass 4, 10 årsåldern ”Hjälten”

Lek är fortfarande det som ligger till grund för ämnet.
Fantasifulla och spännande motiv där djurs karaktärer framträder som mänskliga egenskaper knyter an till övrig undervisning. Den listige räven, den farliga vargen osv. I leken dramatiseras olika ensidigheter i lusten att retas. Fånga – befria lekar passar.
Beslutsamhet, mod och uthållighet är viktiga egenskaper för barnen. Man tycker inte om passivitet och lättja.
Hopprepshoppandet individualiseras och man övar med korta hopprep.
I bothmergymnastiken vill man stärka barnets jag känsla. I tredje klassen byggde man något tillsammans. Nu är det jag och min egna uppresta hållning som är kraften istället för den tidigare vi kraften. ”Mellersta rytmen” och Fjärde klassens ringlek är Bothmers övningar.
I ”Fjärde klassen ringlek” stärks barnets hållning- det talar om vem jag är, jag står.
Vidare innehåller ringleken moment som följer utvecklingen, jag står, jag går, jag springer,
jag hoppar...Löpning i strömmande flyt i olika formationer, som här i en åtta där man korsas i mitten, ett uppväckande moment. De tydliga rytmerna fortsätter.

Jag står.
Jag går.
Jag springer så lätt på min väg...
jag springer så lätt på min väg och jag hoppar, jag hoppar jag hoppar och står.
Jag hoppar upp på muren,
jag svingar mig till torns
och jag ringer i klockor, i klockor till storms!
Vitt och brett.
Högt och långt.
Jag står.

Redskapsgymnastik Äventyrsbanor fortsätter, innehåller lite mer svårigheter. Modövningar kan ingå, likaså hopp över redskap i olika rytmer. Parvis kan vara en del av sättet att arbeta på då man tillsammans stimulerar den gemensamma skicklighetsutvecklingen.
Bollekar utvecklas där kasta- fånga momentet är det viktiga. Boll- och springstafetter i fantasifulla sammanhang inngår.
Simning med lek och 25 meter bröstsim.
Friidrott, lekar där löpning ingår. Stafetter, rundstafett, kaststafetter där man får öva överarmskast. Hinderlöpning i terräng och hoppa bock övningar.
Friluftsliv Utflykter i närmiljön. Kanske lyssna på fågelläten, titta på djurspår. Man vänjer sig vid att vara ute i alla väder och upptäcka äventyret i naturen. På vintern är det skidor och skridskoåkning under lekfulla former. Bandyspel med få självklara regler och utan domare. Mål räknas snarare än poäng. Isen som underlag betyder naturlig övning inom rörelseområden som balans, elegans och lätthet.
Folkdanslekar i ring med flätor som väver och korsmönster som uppstår.

Nyckelord: Äventyr – Hjältemod – Förlösning – Jag vågar



Klass 5, 11-årsåldern ”Greken”

Bothmergymnastiken tar upp de rytmiska hoppen ”Tanke, Vilja och Känsla”. Hopp som en lek mellan tyngd och lätthet övas i tre former. Alla dessa övningar görs i kanon och ekokanon. Lyhördhet och gemenskap övas i rörelserna. Även ”Viljesgalopp” kan tas in på vårterminen.
Det finns en ”Femte klassens ringlek”, men den används inte i skolsammanhang utan mer i läkepedagogiskt syfte.

Gå runt i ringen
steg för steg
fot för fot
timme för timme
följer vi med.

Min väg går dithän
din väg går därhän
hitåt går min väg
ditåt går din väg
Vi drar iväg.

Räck dina händer
snurra i ring.
Nu får vi sluta!
Lycka på färden

Gå runt i ringen
steg för steg
fot för fot
timme för timme
följer vi med.

Redskapsgymnastik Äventyrsbanor med förövningar inför klass 6. Övningar inför handstående, huvudstående, hjulningar, kullerbyta med volt, hårda hopp över bock, akrobatik och jonglering.
Skeppsbrott. Mod och ridderlighet.
Hopprep. Långt rep kan användas för att lyfta fram kombinationshopp och rytmhopp i konstfulla former.
Bollekar som kungsboll, jägarboll och kastbrännboll passar bra.
Folkdans kan nu övas intensivt, gärna för en uppvisning i något lämpligt sammanhang
Simning, 50 meter bröstsim på djupt vatten.
Friluftsliv. Lite längre vandringsturer med övernattning i stuga. Man övar att slå upp tält eller vindskydd. Man får lära sig göra upp eld på lämplig plats och att laga mat över öppen eld.
Enkel första hjälpen som behandling av sår, sol- och frostskador och hur man kan hjälpa varandra går man igenom. Det viktiga är att ta ansvar för sin egen utrustning, att kunna torka blöta kläder och kunna göra enkla lagningar.
Vintertid är det fortfarande skridskoåkning med lekar, enkel konståkning, danslek på isen och bandy eller ringett.
Skidåkning i terräng och lite längre turer, med inslag av lek och konster i backen.

Orientering Eleverna börjar med orienteringsbingo med kontroller i skogen. Man använder en lätt karta med en tydlig ledstång, exempelvis elljusspår. Linje- och punktorientering kan introduceras. Här är oftast ett stort gap till den riktiga kartan.
Friidrott men den grekiska femkampen gör sitt intåg. De fem grenarna tas upp på ett mer symboliskt sätt.
Löpning, likt ett strömmande rundlopp, stafetter fortsätter. Löpning 60 meter på idrottsplan.
Hopp, i dynamiska rytmer, förövningar till höjd och längd hopp.
Brottning, tvekamp i mötet med den andre. Närkamp. Jämvikt, smidighet och snabb reaktion gäller. Herren på täppan lekar.
Diskus, tas in mer symboliskt. Istället för en diskus används en slungboll eller en stor boll där centrifugalkraften blir tydlig. Det kan även övas med en frisbee som man singlar iväg i vågplanet. Livlinekast passar bra som övning.
Spjutkastet kan vara kast med liten boll mot ett mål långt borta, se till att kasta överarmskast.

Nyckelord: Rytm – Spänst – Harmoni – Duglighet


Mål att sträva efter.

I waldorfskolans läroplan finns det mål nedskrivna som eleven ska ha uppnått i
slutet av klass 5.
Dessa mål är riktlinjer att sträva efter. Ytterligare mål finns nedskrivna som gäller i slutet av klass 9.
För klass 5 låter det följande:
Eleven skall
· kunna fri- och linjeorientera samt ha grundläggande kunskaper om kartan och dess
förhållande till verkligheten
· fått erfarenhet av hur samverkan befodrar ett gott resultat i t ex lagspel
· behärska bröst- och ryggsim, kunna hoppa, dyka och fått öva sig på att hantera enklare nödsituationer vid vatten
· behärska några vanliga folkdanser
· ha kännedom om lämplig klädsel och utrustning för friluftsliv under olika årstider
· genom gymnastiska övningar ha fått erfarenheter av förhållanden som rör massa, kraft, tryck, kraft, jämvikt m m
· veta något om skaderisker och skadors förebyggande




Klass 6, 12-årsåldern ”Romaren”

Här börjar nu det gymnastiska övandet. Kroppen börjar mer och mer växa till sig och muskelfunktionen blir mer påtaglig. Nu kanske man för första gången får känna på hur det är att ha träningsvärk. Leken fortsätter men ändrar utseende lite grand. Det är nu inte bara viktigt att få vinna utan att också få mäta sina förmågor med andra. Regler är viktiga. Utförandet av en övning noggrant. Lek bli övning.

I bothmergymnastiken är det övervägande geometriska övningar. Geometriska övningar i rummet och med kroppens egen geometri. Stavar hjälper till att stärka tydligheten. ”Viljesgalopp” med stav, ”Triangel” med och utan stav, ”Kvadrat” med stav, ”Hoppet till medelpunkten”och ”Rullande stav” är övningar som tas fram.

I redskapsgymnastiken krävs nu mer exakt form i utförandet. Stationsträning och prova att passa vandra i lätta övningar passar bra.
Koncentration före- skicklighet i utförandet- samlad balans efteråt. Nu har skelettet vuxit sig starkare i armar och händer och handstående, hjulning, huvudstående kan nu övas ordentligt.
Andra övningar som passar är olika hårda bock och plinthopp. Kullerbyta utvecklas till volt.
Mattövningar i kombinationer och gemensamma rytmer.
Akrobatiska övningar i par och grupp, dubbelhopprep och jonglering. Öva inför en cirkus uppsättning uppskattas här.

Bollekar. Här kommer en del förövningar inför kommande bollspel. Skicklighet och orienteringsförmåga gäller bland annat. Lyrboll, Utvandrarboll, Spökboll, Gränsbrännboll, Studsboll, Tioboll. Bränningar och träffar passar bättre än poäng. Övriga lekar kan vara ”Greker och Perser” och ”Indisk krigare”.

Folkdansen tar upp gammeldans som polka, schottis, vals och snoa. Folkdanser med olika stegkombinationer passar också bra.

Simning med stafetter och enkla räddningsövningar. Klädsim, simhopp och märkesprov.
100 meter bröstsim på djupt vatten, 25 meter ryggsim.

Friluftsliv med kanothajk och övernattning i vindskydd.
Skridskoåkning. Ringett spel och åkning i olika formationer. Även långfärdsåkning om det är möjligt, likaså skidåkning.
Orientering. Nu börjar man titta på och bekanta sig med kompassen, men mest för att lära sig ta ut väderstreck på kartan. Läraren kan del ut karta med inritad bana och eleverna följer banan. När man ser en kontroll ska den prickas in på kartan. Nu har man lärt sig de lättare symbolerna på kartan. Kanske lägger man till stjärnorientering och går lite djupare in i skogen och släpper lite på ledstångsmotivet.
Friidrott. Den Grekiska femkampen fortsätter och vidareutvecklas.
Löpning har en stor roll. Löpning 80meter på idrottsplan. Terränglöpning. Stafetter och kapplöpningar.
Hopp, både längd- och höjdhopp. Brottningslekar stående.
Istället för diskus övas slungboll med snurr och istället för spjut kastar man med pinnar.

Nyckelord: Regler – Precision – Skicklighet


Klass 7, 13- årsåldern ”Upptäcksresanden”

I den här åldern kan man börja lägga tyngdpunkt på det styrkekrävande hos pojkar och på det estetiska hos flickor. Senornas fästpunkter i skelettet förstärks nu, vilket är en grund för själva
spänsten och elasticiteten. Rörelsemedvetenheten vaknar. Skicklighet, skönhet, kraft och precision. Det manliga och det kvinnliga börjar framträda tydligt.

I bothmergymnastiken arbetar man med hållningsstärkande övningar. Övningar som ska vara stärkande såväl fysiskt som mentalt. Stavövningar vidareutvecklas med
”Svingande stav”och ”Kretsande stav”. ”Rhytmus” ger en känsla för andningens och blodcirkulationens betydelse för rörelsen. ”Kretsande slingor” och ”Fallet i rummet” är ytterligare övningar.

I redskapsgymnastiken vidareutvecklar man handstående och handvolt. Rondat, svingande övningar i räck, ringar, rep och barr. Trampett och trapetz kan introduceras.

Lekens motiv är löpning. Man springer till ett mål och tillbaka. Exempelvis ”Snabba Fritz”.
Bollekar är förövningar till kommande spel. Blindvolley, Ultimate, Zonboll och Korgboll är några exempel. Slagbollspel som Långboll, Boboll, Brännboll passar bra. Badminton och racketspel.

I dans passar medeltida danser och renässansdanser. Internationella danser och snoa.

Friluftsliv. Fjällresa med dagsturer på skidor och kunskap om fjällvett. Skidåkning med telemark, slalom, längd och på tur.
Segling, paddling och rodd. Sjömanskap och enklare navigering.
Skridskoåkningen vidareutvecklas, även långfärdsskridsko. Grundläggande iskunskap och kamraträddning.
Simning 150 meter bröst på djupt vatten, 50 meter ryggsim.
Orientering. Kompassen tas nu in på allvar och man övar att ta ut kompass riktningar. Orienterings banan man lägger kan vara i ett välkänt område, men man börjar nu lämna ledstängerna. Stjärnorientering görs för att öva kompass. Nu behöver kartkunskapen sitta för att man ska kunna använda en riktig orienterings karta.
Friidrotten vidareutvecklas med häcklöppning, längre stafetter, 80 meter, startövningar,
3- stegs rytm, höjdfloppstil, slungbollen ska fungera- greppet ska vara korrekt.

Nyckelord: Dynamik – Svingande kraft – Skönhet




Klass 8, 14-årsåldern ”Uppfinnaren”

I och med att skelettbildningen förstärkts och nått sin fulla sorlek har en stor förändring skett. Många upplever en känsla av att kroppen är stor, tung och svår att kontrollera. Det är lätt att man blir bekväm och särskilt gymnastik kan kännas jobbigt. Det är nu extra viktigt att få med sig eleverna och de får känna på och övervinna sin egen kropp.
Undervisningen kan ske gemensamt för pojkar och flickor, men delas upp i olika aktiviteter emellanåt, helst då i samma sal. Flickor behöver få göra typiskt kvinnliga, graciösa övningar och pojkar mer manliga kraftövningar. Men även övningar som är typiskt för det motsata könet övas.
Här är det nu viktigt att det finns en manlig och en kvinnlig gymnastiklärare med i undervisningen för att kunna fungera som förebild.

I bothmergymnastiken övar man ”Fallet i rummet”, med och utan hopp i olika former. Den passar bra in i den här åldern där den stärker den dolda viljekraft till resning som finns hos den växande människan.
”Den nedtryckta triangeln” är en annan övning som passar bra. Brottning där man riktigt får känna av kraft och tyngd. Man söker och fodrar motstånd. Flickor söker stöd i rytm och pojkar behöver uthållighet.

Redskap som plint, bock, bygelhäst, barr, räck, ringar och matta ger utmaningar som även kräver sinnesnärvaro. Eleverna behöver få känna av sin kropp. Konditions- och styrkebanor passar därför utmärkt. Akrobatik med enkla pyramider. Ansvar och säkerhet. Lyftteknik individuellt och gemensamt.
Hopprepsövningar individuellt och gemensamt i former och med tyngder.

Bollspel som basket, rugby, lyrboll, prelleboll, drivboll och faustboll. Använd gärna medicinboll som alternativ boll.

Sällskapsdanser som bugg, foxtrott och ”square” dans passar bra.
Simning 200 meter bröst på djupt vatten, 100 meter rygg, klädsim, simhopp, livräddning, märkestagning.
Friluftslivet är ett viktigt inslag som motvikt till bekvämligheten. Fjällvandring med egen packning från stuga till stuga. Här får man ta ansvar för sig själv och samtitigt anpassa sig till en gruppgemenskap.
Långfärdsskridskotur med iskunskap och räddningsövningar. Bandy och hastighetsåkning.
Skiddagar med längd och utför.
Rodd i roddarlag, segling, kajakpaddling, navigering och sjömanskap med ”man över bord beredskap”.

Orientering på riktiga orienteringsbanor. Man ska nu kunna karta och kompass. Man övar på långa banor med cirka åtta kontroller. Fortfarande finns ledstänger att ta hjälp av. Elever klara nu lättare fjäll orientering. Nattorientering kan också tas in.
Friidrotten går vidare med uthållighetsgrenar som löpning 400meter, hinderlöpning, längre terränglöpning, höjdhopp, längdhopp och kulstötning.

Nyckelord: Mod – Kraft – Rytm – Humor



Klass 9, 15-årsåldern ”Revoltören”

Typiskt för 15-åringen är pendlandet mellan ”uppflammande egenvilja och
viljeslöshet/ slapphet”.
I bothmergymnastiken övas ”Fallet i punkten”. Ett medvetet steg introduceras som övning i ”Gång i vertikalplanet”. I ”Störtdykningen” vänder man upp- och ner på sig själv och världen bli upp- och nedvänd. Man reser sig med en explosiv viljeskraft och återfinner sig själv i det vertikala, uppresta. ”Fallet i rummet” med sving och ”Dubbelåttan” (dynamiskt, inte målinriktat).
Brottningen blir nu en brottning med sig själv. Genom styrkekrävande övningar av olika slag bör eleverna få uppleva sig själva så starkt som möjligt i ett meningsfullt sammanhang.
Redskapsövningar från klass åtta fortsätter. Voltträning och hårda hopp. Balansövninagar högt och lågt. Konditions- och styrkebanor kräver uthållighet.
Bollspel som 10-boll, volleyboll och basket varianter.

Dansen fortsätter med svenska och internationella danser. Flamenco och tango passar bra.

Simning 200 meter bröstsim, 100 meter rygg, livräddning. Dyka hämta upp föremål från botten.
Friluftsliv. Fjälltur på skidor från stuga till stuga med packning och en pulka med i gruppen.
Lavinkunskap och kunskap om hur man kan gräva ner sig i snön vid eventuellt oväder.
Övernattning i snöbivack eller igloo.
Skridsko fortsätter.
I Orientering upprepas allt vad man gjort. Man övar svårare tipsbingo där eleven får sätta ut på kartan var kontrollpunkten är. Avslutar med nattorientering.
Friidrottsövningar vidareutvecklas med långdistanslöpning och en del teknik inom det man tidigare gjort.

Nyckelord: Vertikalplanet – Förvandling – Resningskraft – Uthållighet


Mål som eleven skall sträva efter att ha uppnått vid slutet av klass 9.
Precis som vid målen efter klass 5 fungerar dessa mål bara som riktlinjer.
Eleven skall
· ha kunskaper om hur man sköter sin kropp och hälsa
· kunna delta i lek, dans och idrott samt utföra rörelseuppgifter genom härmning och improvisation
· kunna medverka i planering, ta egna initiativ och förstå andra människors olika förutsättningar för fysisk aktivitet
· behärska vanliga svenska folkdanser och några från andra kulturer och tider
· ha kunskaper i de vanligaste idrottsgrenarna samt kunna leda och organisera aktiviteter inom ämnesområdet
· i friluftsliv ha förståelse för den ekologiska balansen samt kunna ta ansvar för naturen och utnyttja den medvetet vid friluftsliv och aktiviteter.
· ha kunskaper om friluftsliv och vistelse i naturen, känna till allemansrätten och kunna orientera i okänd natur genom att använda olika hjälpmedel
· kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang




Klass 10, 16-årsåldern ”Världsmedborgaren”

Gymnastiken symboliseras av diskus kastet där man finner sin egen tyngdpunkt och slungar diskusen ut i det horisontala. Det horisontala handlar mycket om det sociala.

I bothmergymnastiken görs ”Diskusen”, en övning för att med kroppen få uppleva horisontalplanet.
”Gång i horisontalplanet”, ”Virveln”, och ”Den stora vågen” är andra övningar i det horisontala. Övningarna ska vara svingande, kraftfulla och både skönhet, lätthet och kraft ska träda fram. Kombinationshopp.

I redskapsgymnastiken vidareutvecklar man tidigare övningar. Trampett med full ansats passar bra som ett tekniskt hjälpmedel att förstärka rörelseupplevelsen. Tekniskt avancerade övningar på alla redskap. Balansövningar.
Hoppreps- band- och kägelövningar fångar upp det centrifugala.
Svåra och varierande rytmövningar.
I bollspel vidareutvecklar man tidigare bollspel. Förövningar till handboll. Ultimate och boboll. Rugby med avlång boll.

Folkdans och pardans med svingande roterande moment. Tarantella, polska, bugg, snoa, mazurka, wienervals och swing.

Simning klass 10- 12 crawl, fjärilssim och simkunnighetsövningar
Friluftsliv. Om det inte finns möjlighet till någon längre resa, bör närområdet utnyttjas så mycket som möjligt. Vidareutvecklad skidåkning och skridskoåkning med inslag av första hjälpenövningar. Om möjligt paddling, rodd eller segling i stegrade svårighets grader.

I orientering ska nu allt kunna göras i olika terräng. Eleven ska nu behärska att ta sig igenom alla skogens hinder och samtidigt kunna avgöra vilken väg som är den bästa att ta.
Svårare stjärnorientering. Avslutar med fältmätning där eleverna gör egna kartor över ett område.
Friidrott fortsätter som tidigare med olika löpstilar, olika tekniker inom idrotten, stavhopp. Det centrala är dock diskuskastet.

Nyckelord: Horisontalplanet – Socialitet – Centrum – Omkrets



Klass 11, 17-årsåldern ”Filosofen”

Spjutkastaren symboliserar denna åldern. Man vill nu finna sitt mål och gå sina vägar i livet.
I bothmergymnastiken sker nu mest rörelserna i sagittalplanet. Riktningsgivande plan bakifrån och fram. ”Spjutet” är en övning som ska ge stöd åt att finna den egna målinriktningen i livet.
Man går själv in i spjutkastet i den medvetna målinriktade tankedimensionen. Andra målinriktade rörelser är ”Rörelse mot målet”, ”Gång i sagittalplanet”, ”Dubbelåttan” och ”Den stora uppresta”.
”Den stora vågen”, ”Växande höjd” och ”Växande vidd” är rörelsegestaltningar som förtydligar krisens process och förvandlingsmöjlighet från det yttre till det inre och det inre till yttre.

I redskapsgymnastiken arbetar man med målinriktade övningar individuellt.
I boll ingår alla bollspel. För alla bollspel i skolan gäller att hålla dem på ett så mänskligt och lekfullt plan att alla kan och vill vara med, oberoende av skicklighet. Boboll och handboll passar bra.

Dans går vidare alltefter möjligheter. Tango kan vara lämpligt.

Friluftslivet kan berikas med glaciärvandring med säkerhetsteknik och räddningsövningar. Bergsklättring och första hjälpen med hjärt- och lungräddning.

I orientering delar eleverna med sig av sina kunskaper och gör till exempel bana till de yngre.
Friidrottens viktigaste övning är spjutet där man ska kasta vackert, långt, målinriktat och få spjutet att landa ståendes på spetsen. I och med spjutkastet är nu femkampen helt utvecklad.

Nyckelord: Sagittalplanet – Målinriktning – Individualitet – Eget ansvar och ansvar för helheten



Klass 12, 18-årsåldern ”Arkitekten”

Här strävar man efter att se helheten av allt man tidigare gjort.
Man repeterar tidigare bothmerövningar för att få en översikt. och i ”Korset” och ”Kupolen” arbetar man med rummets 3-dimensionalitet. Andra övningar är ”Kretsandet kring den snedställda axeln” och ”Tre kretsar”.

I redskap har man repetition på det man gjort och knyter ihop alla trådar. Detsamma gäller i bollspel, dans, skridsko, simning, friluftsliv, orientering osv.
Eleverna får hålla i egna lektioner inom något område man känner sig särskilt intresserad av eller säker på. De hjälper även till att organisera friluftsdagar eller festevenemang i skolan.

Nyckelord: Helhet – 3-dimensionalitet – Självständighet – Gemenskapsansvar

Terapikurs

Nu har vi börjat en ny termin med våra terapikurser. Den första i September har genomförts med 10 deltagare och nästa kommer den 20 och 21 November.

Samtidigt vill jag tala om att jag har en fin stuga att hyra ut för kortare eller längre tid.

BOTHMERGYMNASTIK
för
Läkepedagogik och Socialterapi
Föreningen för Bothmergymnastik i norden inbjuder till
KURS/SEMINARIUM med Ralph Cederqvist
Göran Petersson och Per Thell
20-21 november 2009

Bästa rörelsevänner!

Arbetet med Bothmergymnastik som terapi fortsätter med en ny helgkurs.
Den här kursen kommer också att vara inriktad på sinnesläran enligt Rudolf Steiner.

Kursen kommer också att behandla Adventshögtiden och hur vi kan arbeta med den.

Tid: Fredagen den 20:a november kl. 09.00-21.00
Lördagen den 21:a november kl. 09.00-15.00

Plats: Gymnastiksalen Vårdinge by

Kursavgift: 350 Skr.

Sovplats i sovsal och mat ingår.
Möjlighet att få eget rum finns i till en kostnad av 175 kr (lakan ingår ej).

Anmälan: görs till

Kontaktpersoner:

Göran Petersson 070-640 89 63 eller 011-13 12 48
E-post goranpeter@gmail.com

Per Thell 070-356 05 27 eller 08-551 740 40
E-post perlindenthell@gmail.com

Varmt Välkommna

Ottestugan i Kvarsebo

Stuga med mycket fint läge som är ledig att hyra.
Mindre konferenser
Helgvistelse och rekreation
Lämplig även för grupper eller enskilda
i behov av återhämtningspauser i livet.

Den fina kolmårdnaturen finns runt hörnet
Kolmårdens djurpark bara 10 km bort.



Stugan kan även hyras för längre perioder om så önskas.

För information om priser och bokningar kontakta
Göran Petersson mobil: 070 640 89 63
E-post: goranpeter@gmail.com

sommarkursen

Hej igen!
Nu har vi haft vår sommarkurs som blev mycket lyckad trots att vi drabbades av dåligt väder sista dagarna. Jag vill med detta tacka alla deltagarna och det var speciellt roligt att återknyta kontakten med de gamla eleverna som tog sitt diplom. Jag kommer att skicka dem nästa vecka.
Jag vill också meddela tider för våra kurser under hösten.
Den 19-20 september har vi terapikurs.
den 25-28 oktober har vi höstkurs på mariatta i Danmark och
den 21-22 november har vi åter terapikurs.
Jag skickar ut inbjudan under nästa vecka.

Lite om Sommaren

Hej igen!
Jag skall beskriva lite hor min sommar kommer att se ut.
Jag kommer att ha omsorg om det nya huset i Kvarsebo som jag kommer att hyra ut. Dessutom skall jag åka upp till fjällen och försöka arbeta lite på stugan där så att allt är OK när vi skall hyra ut den. Jag ska också arbeta lite med Jimmy och Trond och sen kommer sommarkursen på Vårdinge. Det verkar vara fullt upp hela tiden och jag vet inte om jag tycker att det är bra eller dåligt.
Göran