Dagbok GP 20200418

Dagbok GP

20200418

Andning och Bothmer

Efter att ha hört om andnöd och andningsträning i samband med Corona så tänkte jag att dessa andningsövningar som man nu ger som träning är i stort sett det vi gör när vi arbetar med Bothmergymnastik. Det kanske är något som vi skulle kunna marknadsföra. Den enda skillnaden som jag uppfattade vad gäller t.ex. Rytmus och dessa andningsövningar är att man i andningsövningarna lägger in lite tydligt motstånd vid utandningen. När jag nu under hela mars haft andningsproblem i samband med influensa så har jag så tydligt märkt att det har varit när jag gjort just Rytmus som jag fått hostattacker och att det har huggit till i lungorna när jag försökt göra övningen riktigt. Jag upplever också att Bothmerövningarna över huvud taget har hjälpt till att komma till rätta med den stelhet i kroppen som kommer när jag i influensatider har varit oförmögen att röra mig som jag normalt vill.

Dagbok Görans Bgblogg 20200327 Sammanfattning

Dagbok Görans Bgblogg

20200327

Sammanfattning

Nu när jag börjar bli frisk från min efterhängsna influensa som jag drog på mig i Polen i början av mars, så känner jag att att jag också vill åka ut till skolorna och introducerra mitt rörelseprojekt.

Eftersom jag inte tror att jag kan få några skolor att ta tag i detta och betala för det så vill jag göra så att jag bjuder på en introduktionsdag där jag går igenom mitt projekt och delar ut det enkla formulär som jag vill att varje klasslärare fyller i en gång per vecka och gör en enkel sammanfattning varje halvår. Formuläret tar högst en kvart att fylla i varje vecka och det är därför ingen stor administrativ kraftsamling som behövs. Allt som behöver göras är nämligen att fylla i hur många timmar klassen gjort mina övningar, hur många övriga timmar som det gjorts rörelseövningar och hur många elever det varit i medeltal i klassen under veckan. Dessutom finns det möjlighet att skriva ner lite observationer som gjorts. Förbättringar, besvikelser eller glädjeämnen som varit är exempel som kan tas upp..

Jag kommer de närmaste dagarna att sammanfatta mina övningar och göra ett dukument som kan bli ett introduktionsbrev som jag kommer att skicka ut till olika skolor. Om någon vil hjälpa mig med utskicket så kan ni anmäla er via mail, messenger eller på annat sätt. Min sammanfattning kommer att finnas på Görans Bgblogg under blogger där jag också kommer att lägga det jag kommer kalla introduktionsbrev. Materialet ligger redan där men kommer att redigeras. Synpunkter på det är välkommna.

Jag kan också meddela att jag kommer att hålla lite kurser i Kvarsebo under flera helger med början av april. Kostnad 100kr/dag, skolor betalar 500kr/dag för upp till 5 deltagare. Lunch kommer att kunna serveras mot en billig ersättning.

Bothhmermöte 2014?

Idag hittade jag några gamla uttalanden om Bothmergymnastik som jag vill förmedla här.

”Hans berättade lite om vad den socialteapeutiska utbildningen och Bothmergymnastiken haft för betydelse för Vårdinge. Han menar att det nu börjar öppna sig stora saker och att brytpunkten på sätt och vis var starten av den socialterapeutiska utbildningen där det visade sig att en halvtimme per dag med Bothmergymnastik och lite bollövningar och hopprep var en nödvändig ingridiens i utbildningen. Det var så viktigt att kollegiet var villigt att ge ekonomisk möjlighet för Göran att utföra detta arbete.

Livskriser som kommer fram i utbildningen får på sätt och vis sin lösning genom de gemensamhetsskapande krafter som Bothmergymnastiken ger. Bygget som Hans arbetar på har Bothmergymnastik som fundament eller kanske det har tre pelare som håller det hela uppe nämligen Hagastiftelsen,Bothmergymnastiken och den socialterapeutiska utbildningen. Med hjälp av Bothmergymnastiken kan man se att man möter rätt människor vid rätt tillfälle. Man kan ställa sig in i rummet och tiden för att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt för rätt möte. En annan viktig sak är att man tar sig an brottning med sina problem men även där har man stor hjälp av gymnastiken.

När vi har motvind ska vi inte bygga vindskydd -utan väderkvarnar  Mao tse Thung ”

På ett eftermiddagsstudiut kom följande fråga upp Vad är terapi.

För terapi gäller att det behövs en diagnos, inte nödvändigtvis en yttre beskrivning eller en uttalad diagnos, men det behövs en tydlig bild av vad en viss person behöver i sin livssituation.

I klassrumssituationen finns ofta elever som faller ut iolika lekar eller övningar. Dessa elever behöver ofta ett speciellt stöd för att hitta in i gemenskapen.

Vad betyder det då att en människa inte kan utföra olika rörelser?

Andligt: Människan som uride`. Ur den andliga världen kan människan påverka sin själsliga och fysiska gestalt. Jagkraften verkar genom hela den mänskliga gestalten.

Själsligt: Människan är den skådeplats där den andliga och den fysiska världen möts. Den själsliga kampen mellan gott och ont försigår inom varje människa.

Dagbok Görans Bgblogg 20200324 Lekens betydelse

Dagbok Görans Bgblogg

20200324

Lekens betydelse

Efter TV programmet om lekens betydelse har jag gått och tänkt en del över lekens betydelse imitt liv och vad lek betyder för projektet.

Eftersom jag lekt så mycket under hela min uppväxt och att den leken nästan uteslutande har varit i fysisk aktivitet så tror jag att det starkt bidragit till att jag numer ofta betraktas som ovanligt frisk och rörlig. Att mitt sportande under åren varit både inom lagsport och individuella sporter har nog också bidragit. Dessutom har förstått mitt arbete med Bothmergymnastiken haft mycket stor betydelse för detta

När jag nu beskriver mitt projekt och sätter det i samband med lek och sport så ser jag att det är något unikt och viktigt som gör att jag anser att det är viktigt att jag kan genomföra min undersökning med så många skolor som möjligt.

Det som är unikt är att min metod inte är någon lek utan att det är en fysisk utbildning.

Barnen börjar i skolan vid sex eller sju års ålder och skolans uppgift är att undervisa barn och unga till att bli goda medborgare i det samhälle de ska leva i. Dessutom är det viktigt att varje vuxen människa ska få möjlighet att växa upp och utveckla sin fulla individuella kapasitet inom det område som vederbörande lever i.

Den fria leken är viktig för fantasi och kreativitet och undervisningen i skolan är viktig för att ge tydliga ramar för detta. De övningar som jag har tagit fram är därför att betraktas som ett ramverk inom vilket sedan den gemensamma kreativiteten kan utvecklas. Därför vill jag åter betona att de övningar som jag tagit fram är enkla basövningar som jag i mitt projekt vill separera från annan lek, sport och rythmövning.

Dagbok Görans Bgblogg 20200320

Dagbok Görans Bgblogg

20200320

Tankar om historia och minneskunskaper

När jag vaknade i morse så låg det kvar en dröm om gamla tidens riddare och om Korsriddarnas krig mot Salladin.

Vid lite eftertanke runt detta kom jag fram till en sak som inte direkt hade med varken mitt historieintresse eller med mitt projekt att göra. Nu är det nog så att det kommer in tankar som knyter an till olika livshändelser och sen finns förbindelsen där i alla fall. I det här fallet gäller det mina sedan skolåren lagrade kunskaper om den svenska kungalängden från Gustav Wasa till Karl IVX Johan som jag lärde mig i klass 5 och 6. Denna till synes meningslösa minneskunskap har under alla mina levnadsår gett mig en sorts ruggrad där jag kunnat placera in olika historiska händelser i omvärlden.

Vad har då detta med mitt projekt att göra?

När jag nu tanker på hur mitt projekt är uppbyggt så framträder de tre delarna tydligt som rythm, tid och skicklighet för mig. De fyra fasta rythmerna ger ger en stabilitet, ryggrad, till barnen. Hopprepet tränar tidsuppfattningen och jonglerbollarna ger skicklighet och smidighet. Det lilla skolbarnet behöver rythm, tidsuppfattning och skicklighet som mest under de tidigare skolåren för att kunna vara mogen till kunskapsinlärning i de senare och i livet efter skolan. Jag kan idag inte heller låta bli att tänka på tisdagens samtal med läraren som sa att det i stort sett fanns minst en elev i varje klass som inte gick i skolan. Då kommer åter Steiners ord från igår tillbaka ”vi inte tillåtit några statistr”.

Jag måste skriva det igen trots att det blir tjatigt Alla barn borde ha rätt till en rythmisk baskunskap när de lämnar mellanstadiet i skolan. För att till sist knyta an till dagens Coronaproblem. Om barnen har en gedigen grundrytm under dagen så blir det lättare att klara av att göra skolarbetet hemma om skolan tvingas stänga.

Dagbok Görans Bgblogg 20200319

Dagbok Görans Bgblogg

20200319

Nya tankar hur projektet ska komma ut i skolorna

När jag nu skrivit lite om mitt projekt som jag kallar Projekt Alfon så vill jag de närmaste dagarna försöka titta lite på mitt arbete om Bothmergymnastik som jag gjorde 2011.

Här kommer dock lite tankar om projektets utveckling.

När jag igår under en promenad träffade på en bekant från Waldorfskolan kom vi att tala lite om dagens skolbarn och förstås då också om barn som inte går i skolan. Jag har varit assistent åt barn som haft olika svårigheter att fungera tillsammans med andra i klassen på lite olika skolor. Det som jag då fått möjlighet att göra tillsammans med dessa barn och ungdomar är att jag kunnat ta dem bort från klassen och tagit ut dem i skogen på äventyr och dessutom har jag kunnat arbeta lite med rythmer och med jonglerbollar. Arbetet med rythmer har i dessa fall visat sig vara mycket svårt men genom att jag gjort lite då och då så har det trots allt blivit en del. Äventyrsbiten har alltid varit den del av min s.k. undervisning som jag tycker har gjort störst nytta för dessa människor. En intressant iakttagelse när jag tänker på dessa nu vuxna människor är att det tycks ha gått ganska bra för dem alla även om ingen av dem gjort någon stjärnkarriär vad jag vet.

Jag fick nu på morgonen en ide om att jag ska försöka att ta med någon eller några i mitt projekt som medhjälpare eftersom jag vet att en del inte har några jobb och inte ens är så aktivt arbetssökande.

Dessutom kan jag nu tänka mig att i Kvarsebo ta emot någon eller några elever som inte går så mycket i skolan. Jag har ju både pedagogisk erfarenhet och kunskaper inte bara i vanliga skolämnen utan även i grunden hur en dator fungerar eftersom jag på 1960-70 talet arbetade med datorer från grunden till stora projekt.

Jag har läst lite de senaste dagarna i ett litet häfte med föredrag av Rudolf Steiner från 1922.

Föredragen handlar om pedagogiska frågor i skolåldern och jag brukar inte citera olika personer men nu gör jag ett undantag även om citatet blir lite långt.

                      ”Framför allt får man inte tillåta att det finns sovande,medsovande elever i klassen. När jag säger medsovande elever, menar jag sådana som bara till hälften eller tre fjärdedelar eller till och med bara en fjärdedel deltar med hela sin person i arbetet under lektionen. Det kan inträffa, att läraren ständigt visar upp samma begåvningar, de brukar ju kallas så, vilket inte alltid är riktigt, medan resten av klassen sitter och dåsar. I så fall är lektionen levande för ett par elever, medan resten utgör statister. Detta måste absolut undvikas. Givetvis beror statistrollen, liksom pratet i klassen på andra faktorer. ......................  Detta bör absolut undvikas, eftersom vi gör de mera snabbtänkta och pratsjuka eleverna en stor tjänst om vi lyckas få de elever som tänker en smula långsamt eller inte utan vidare öppnar munnen, att vara med i arbetet och att yttra sig. Det är absolut nödvändigt att vi gör så här, även om det är obekvämt. Vi kommer då att känna, att vi visserligen under en tid inte har kommit så långt som vi skulle ha gjort om vi lämnat statisterna åt sitt öde, men på sikt kommer resultatet att bli ett annat. På sikt kommer det nämligen att visa sig att vi framför allt har verkat oerhört starkt på det som barnet behållit i minnet i och med att vi inte har tillåtit några statister”.

Med tanke på det vill jag bara säga att när jag träffar vissa av mina gamla skolelever så händer det titt som tätt att någon drar fram en gammal rytm som de fick av mig för trettio eller förtio år sedan.

Med mitt projekt vill jag nu ge skolbarnen en möjlighet att få vara med i skolarbetet utan att sova under lektionerna. Det är hjärtats och lungornas rythm tillsammans med den upprätta ställningen som håller oss levande och vakna.

Dagbok Görans Bgblogg 20200318

Dagbok Görans Bgblogg

20200318

Mitt Bothmerarbete

När jag nu skrivit lite om mitt projekt som jag kallar Projekt Alfon så vill jag de närmaste dagarna försöka titta lite på mitt arbete om Bothmergymnastik som jag gjorde 2011.

Här kommer dock lite anteckningar från februari 2019

Dagens barn rör sig alltför lite säger de flesta som arbetar med skola och uppfostran. Jag håller med om det men jag tycker att det inte räcker med att säga så. Dagens barn och ungdomar rör sig dessutom på ett sätt som enligt mig inte gagnar deras utveckling på ett bra sätt. De barn som rör sig mycket håller i de flesta fall på med någon sport och i de fallen kommer alltför mycket att handla om konkurrens i stället för samarbete och dessutom gäller det att i många fall bygga upp mer kraft och skicklighet än rytm, samarbete och smidighet. Skolan har där enligt mig lämnat barn och kanske speciellt ungdomar utan riktig undervisning. När barnen kommer till skolan känner de flesta att de vill lära sig en massa saker för att som vuxna kunna göra en massa bra saker för världen. Det de då får lära sig är i bästa fall en mängd kunskaper om hur världen fungerar och hur vi på bästa sätt kan samarbeta för att nå goda resultat. Vad man i undervisningen ofta glömmer bort är att samarbete bygger på att det finns en rytm som är regelbunden och som inkluderar alla barn. Man behöver ha en rytmisk kroppsrörelser som följer barnets utveckling från barndom till vuxenhet. För detta behövs en kursplan och minst en timmes övning varje skoldag.

Det finns inte plats för det i ett normalt schema och därför bör man lägga det på små pauser i den vanliga undervisningen och det ska skötas av klasslärare och övriga lärare. Om alla elever när de kommer till klass sex kunde göra olika rythmer i kanon och samstämmingt, lära sig att jonglera med tre bollar, hoppa långhopprep, dansa folkdans, göra kullerbyttor, åka skridskor och skidor samt att springa, leka, simma och orientera så skulle skolresultaten förbättras avsevärt. Då skulle eleverna dessutom under puberteten också kunna delta i de olika lagsporterna som i den övre skolåldern borde vara både glädjefyllda och nyttiga för det intellektuella skolarbetet som ska komma.

En annan sak som jag inte kommer att skriva om mer än en kort kommentar är Convid19

Detta virus har orsakat så mycket omvandling av världen så man kan ha många olika synpunkter på det från att det är en guds gåva/straff till mänskligheten till den största omvandling av världsekonomin som någonsin skett.